Ätstörning känns inte logisk på något vis. Jag kan kanske verka ”frisk” i vissa åseende då jag verkar intresserad av mat (bakar bröd och sånt), kan äta t.ex. nutella på mackan och dessutom varje vecka någon form av sötsak i form av glass eller godis (för det känns ändå lite konstigt att vara utan, det är jag vad vid och dessutom gjort länge, även vid viktnedgång) Har försökt att sluta med det, ville sluta och vill till viss del det fortfarande men antar att när jag egentligen gett kroppen för lite att det är då den just vill ha något sådant- snabba kolhydrater, fett och kaloririkt- det är ju så vi funkar.. Men ändå kan jag inte fatta varför just jag kan äta sådant som för vissa med ätstörning det är absolut förbjudet ? Jag tror jag äter onyttigt för en person som egentligen har ät problematik.. Visst ger det ångest många gånger och det handlar speciellt efter ätande, beroende på vad jag äter och ännu mer om jag får en ”ätarattack” också.. Men jag vill ändå kunna unna mig för det är väl normalt och gott?! Men det är ändå ologiskt för ”äter man sådant kan man väl inte vara sjuk?”
Ätstöring är inte logiskt!
↧
↧